Torsdag-
Hmm, nu stör man sig på blogg designen igen att man vill inte skriva längre. Funderar på att byta bilden dock bara. Sulle vara kul med lite körsbärsblad på profilen, men att ha tid att rita upp något.
Min lärare gav mig tummen upp. Ifrån att alltid bara få 2 rätt av 19 på testen har det ökat till 8. Kliade mig dock bara lite funderande i nacken. Jag missade tecknet för vän, en av de lättaste teckerna och för sjukhus glömmer jag hela tiden hur man gör det andra tecknet i ordet.
Så mycket har hänt att man, orkar inte ta upp allt. Kommer endå glömma ta upp något.
Har bett min lärare om en extra lektion paus.Måste få in alla glosor i huvudet vi fått innan jag kan fortsätta. Japanskan är så extremt kul, men man sitter oftast vid sin bänk och känner sig sönder slagen i huvudet. För mycket.. men av någon anledning har jag samma känsla med japanskan som jag hade med matten. Det skriker hela tiden i huvudet;
"Ah! Det kan inte vara så enkelt?! Vad är det som är fel?! Varför fattar jag det inte?! Varför står svaret där?! Vad är det de vill med det här?!"
.. Jag blir.. bokstavligen förvirrad när man får en uppgift i boken de vill att man bara ska ändra ändra 1 ord.
Känner mig fotfarande inte som om jag tillhör klassen. Lite klasslös. Visserligen försöker mina klasskamrater ofta prata med mig, men de pratar japanska med mig. Vill tacka att de försöker men samtidigt be dem lägga av, just nu är det meningslöst.
Jag ner fort av reflex för att ha extra lektion, men minndas lika fort att vi tar ju en paus. Hamnade stående på den upphöjda sten plattan och funderade för mig själv. Vad blir det för mat? Jag kännde mig extremt sugen på ramen. Stod länge kvar och bara njöt av den varma vinden. Känndes precis som våren i sverige, den där värmen som talar om att det inte kommer bli kallt igen. Martin stannade plötsligt vid än. Det fick bli italensk mat. Han ville ha rött vin och "drick så mycket du vill" var något jag längtat efter. 180yen för hur mycket läsk och kaffe man vill är inget jag säger nej till.
Diskuterade allt möjligt. Han vill dra med mig på en vampyr fest. Låter intressant att se hur det är så varför inte, men eftersom det är en känd fest som hålls en gång i månaden låter den lite dyr så troligen en gångs grejj.
- Men ett tag tills dess, cirka 2 månader eftersom Martin ska till Taiwan för visumet.
Min lärare gav mig tummen upp. Ifrån att alltid bara få 2 rätt av 19 på testen har det ökat till 8. Kliade mig dock bara lite funderande i nacken. Jag missade tecknet för vän, en av de lättaste teckerna och för sjukhus glömmer jag hela tiden hur man gör det andra tecknet i ordet.
Så mycket har hänt att man, orkar inte ta upp allt. Kommer endå glömma ta upp något.
Har bett min lärare om en extra lektion paus.Måste få in alla glosor i huvudet vi fått innan jag kan fortsätta. Japanskan är så extremt kul, men man sitter oftast vid sin bänk och känner sig sönder slagen i huvudet. För mycket.. men av någon anledning har jag samma känsla med japanskan som jag hade med matten. Det skriker hela tiden i huvudet;
"Ah! Det kan inte vara så enkelt?! Vad är det som är fel?! Varför fattar jag det inte?! Varför står svaret där?! Vad är det de vill med det här?!"
.. Jag blir.. bokstavligen förvirrad när man får en uppgift i boken de vill att man bara ska ändra ändra 1 ord.
Känner mig fotfarande inte som om jag tillhör klassen. Lite klasslös. Visserligen försöker mina klasskamrater ofta prata med mig, men de pratar japanska med mig. Vill tacka att de försöker men samtidigt be dem lägga av, just nu är det meningslöst.
Jag ner fort av reflex för att ha extra lektion, men minndas lika fort att vi tar ju en paus. Hamnade stående på den upphöjda sten plattan och funderade för mig själv. Vad blir det för mat? Jag kännde mig extremt sugen på ramen. Stod länge kvar och bara njöt av den varma vinden. Känndes precis som våren i sverige, den där värmen som talar om att det inte kommer bli kallt igen. Martin stannade plötsligt vid än. Det fick bli italensk mat. Han ville ha rött vin och "drick så mycket du vill" var något jag längtat efter. 180yen för hur mycket läsk och kaffe man vill är inget jag säger nej till.
Diskuterade allt möjligt. Han vill dra med mig på en vampyr fest. Låter intressant att se hur det är så varför inte, men eftersom det är en känd fest som hålls en gång i månaden låter den lite dyr så troligen en gångs grejj.
- Men ett tag tills dess, cirka 2 månader eftersom Martin ska till Taiwan för visumet.
Bara.. språket... senn...vänta bara..
- Kyah.. inge tålamod, vill det nu!
Kommentarer
Trackback