Sov länge i tisdags.

Började packa i fall det plötsligt skulle komma någon inrusande och säga att man måste fly. Ville försöka rädda så mycket som möjligt. Mitt i packningen kontakdade Martin mig. Eftersom vi bor i J&F House erbjöd de rum i Osaka. Det sägs ju vara fint och nu när det börjar bli tid för körsbärsträden.. lockade det att åka. Blev övertalad att åka.

Insåg fort att jag inte fått plats med att packa ner allt. Dessutom hade jag mat som jag hade planerat att festa lite med. Fick ge bort det till Higa och Yuu ki som stanna kvar i gästhuset. Gillade inte alls att säga hej då. Higa stannar för att han är managern medan Yee ki stannar för Higa.

Var helt utmattad framme i Osaka. Dock var de svårt att föreställa sig att man verkligen är där. Resan gick så fort. Åkte ett att japans snabbaste tåg.

Det blev med en gång säng.

På morgonen insåg man lite vart man var. Öppnade fönstret och möttes av sol och smått snöande.

Det skriker inombords hur jag vill hem till Shinjuku. Vad gör jag här? Jag gillar maten, har lätt tillgång till billig mat. Curry och ris, soba, ramen och mycket mer.. alla favoriter finns för en billig summa bara något kvarter bort. Det finns även billig öl, 90yen. Mer något Martin hoppade av glädje för.

Så man vill lite hem, nu när man har ett långt lov skulle de passa perfekt att besöka hemmet i sverige, men jag har inte pengar för det. Det känns, om jag åker hem har jag inte råd att komma tillbaka till japan. Jag har inte skämpat så många år för denna resan för att bara komma halv vägs!