Blandade känslor
Huvudvärken och illamåendet har äntligen gått över. Folk omkring mig hade börjat kommentera att jag kunnat fått en hjärnskakning när jag trillat i trappen.
Sov länge i dag. Drömmde om att jag var hemma i sverige. Alla i släckten var hemma för att möta mig, men när jag skulle få tag på vänner var varenda en död. Även de som inte var i Japan. Det var då jag bestämmde mig att gå ur fort sängen.
Eftersom Martin var bakis fick jag gå och fixa mat själv. Tror jag kommer bli stammis på ett ställe, jag älskar soban med kyckling och curry&ris de har där. En kort stop till den stora matbutiken vi hittade. Jag tyckte den borta i Shiki var stor, men denna hade nästan Ikea storlek + våningar med annat.
Ska köpa mig en shackrutigt bäddsätt om de inte kostar multum. Hittade en jätte rolig affär man ville köpa allt i men man hejdar sig alltid. Först titta senn köpa. Tittade aldrig på priset på bäddsättet bara för det, men det är ju något jag verkligen behöver.
Satt och funderade svagt. Det fanns ett par saker i sverige jag var jätte rädd för, efter detta är det skit saker. Jag känner mig fotfarande dock inte rädd för mitt egna liv, oroar mig mer för andra och jag vill verkligen vara med och hjälpa till att bygga upp saker, få bort bråten.
Reaktioner ifrån sverige är antingen inget eller överdrivet oroande. Drar ner på energin.
Jag har Martin i rummet jämte mig. Men eftersom man är tjej känner man sig lite ensam och bortglömmd. Fått reda på att det är en del av ens vänner som åkt hem och kommer inte tillbaka. Känns tråkigt. När skolan börjar igen kommer allt kännas så konstigt. Exempelvis Faika, sisst jag såg henne var fredagen de stora skalvet var, kommer inte vara samma sak utan att se henne.
Spenderat lite tid med att se på serien Soul Eater för att pigga upp humöret.
- Humorn är verkligen inget jag förväntade mig av serien.
Så mitt i tittandet hittar man en ganska passande låt till läget man beninner sig i.
- Eh.. ignorera slut sången, ehehe...
Sitter i fönstret och ser ut i mörkret. Fönstret är så stort att jag får plats att sitta i det med datorn.
Sov länge i dag. Drömmde om att jag var hemma i sverige. Alla i släckten var hemma för att möta mig, men när jag skulle få tag på vänner var varenda en död. Även de som inte var i Japan. Det var då jag bestämmde mig att gå ur fort sängen.
Eftersom Martin var bakis fick jag gå och fixa mat själv. Tror jag kommer bli stammis på ett ställe, jag älskar soban med kyckling och curry&ris de har där. En kort stop till den stora matbutiken vi hittade. Jag tyckte den borta i Shiki var stor, men denna hade nästan Ikea storlek + våningar med annat.
Ska köpa mig en shackrutigt bäddsätt om de inte kostar multum. Hittade en jätte rolig affär man ville köpa allt i men man hejdar sig alltid. Först titta senn köpa. Tittade aldrig på priset på bäddsättet bara för det, men det är ju något jag verkligen behöver.
Satt och funderade svagt. Det fanns ett par saker i sverige jag var jätte rädd för, efter detta är det skit saker. Jag känner mig fotfarande dock inte rädd för mitt egna liv, oroar mig mer för andra och jag vill verkligen vara med och hjälpa till att bygga upp saker, få bort bråten.
Reaktioner ifrån sverige är antingen inget eller överdrivet oroande. Drar ner på energin.
Jag har Martin i rummet jämte mig. Men eftersom man är tjej känner man sig lite ensam och bortglömmd. Fått reda på att det är en del av ens vänner som åkt hem och kommer inte tillbaka. Känns tråkigt. När skolan börjar igen kommer allt kännas så konstigt. Exempelvis Faika, sisst jag såg henne var fredagen de stora skalvet var, kommer inte vara samma sak utan att se henne.
Spenderat lite tid med att se på serien Soul Eater för att pigga upp humöret.
- Humorn är verkligen inget jag förväntade mig av serien.
Så mitt i tittandet hittar man en ganska passande låt till läget man beninner sig i.
- Eh.. ignorera slut sången, ehehe...
Sitter i fönstret och ser ut i mörkret. Fönstret är så stort att jag får plats att sitta i det med datorn.
3 saker som var viktiga för mig. Min durma docka, taiko
mobil smycket och min lilla tyg påse ifrån Yukiko. Inget
av dem tog speciellt stor plats.
Önskar jag tog med ett par saker jag faktisk kunnat på plats med i packningen. Som presenterna till familjen.
Kommentarer
Trackback