Fotfarande personer som försöker få hem mig till sverige.
- Jag ska hem! Dock inte förren i slutet av september.

Hur ska jag kunna växa upp om jag inte får lösa mina problem själv?
Även om nu problemen består av radioaktivt avfall.

Varje steg man tar känns overkligt. Man är mitt i en situation som bara händer på tv och man ser saker man bara sett på tv.

Nya ansikten, nya platser. Känner mig som en 5 åring.
- Folk är så extremt trevliga (och upprepar för mycket vad fin man är och vilket gulligt "par" Martin och jag är. .morr..)

Det är nu bestämt att dra tillbaka till Shinjuku den 7.

Nyahh.. älskar Osaka och Kyoto men mitt hem är Tokyo. Darn.

I morgon blir det besök till apberget om det är fint väder.

Blö, orkar knappt skriva om saker. Händer för mycket hela tiden. Blir nog lättare att skriva om senn.